Delar av denna artikel publicerades

i sommarnumret 2004 av Theatre Drama Review 

- originalets titel The voice in the mask

( svensk utarbetad version-05 )

 

 

MASKENS RSTER

 

 

Teatern har genom sitt skande efter sitt genuina uttryck terupptckt de klassiska dramerna. Med inspiration frn teaterformer ssom No-teater eller Jin-Ju, och teatergrupper som Theatre du Soleil i Paris r det fler som prvar att anvnda helmasker i uppsttningar. Ibland gestaltas ocks delar av texten genom helmasker, med mer eller mindre lyckat resultat. Att tala eller sjunga i helmask stller speciella krav inte enbart p rst och taltrning utan ocks p maskens utformning och material. Detta r mnet fr denna artikel, som behandlar mitt arbete med maskens rster.

 

I den klassiska grekiska teatern anvndes masken inte enbart som ett fysiskt uttryck utan ocks som ett resonansverktyg fr rsten. Rstpedagogen Mirkka Yemendzakis har funnit att de uttryck som ofta i svenskan verstts med A eller O ( ? ) egentligen i originalet r ljud som gestaltas i form av skrin. Genom att dessa skrin utstttes genom speciellt utformade resonansmasker stadkoms en speciell effekt fr skdespelarna svl som fr skdarna. Maskmakaren Thanos Vovolis har genom lng forskning tagit fram masker som baseras p efterlmningar och avbildningar av denna typ av grekiska masker. Det speciella r att denna typ av mask hade en tmligen liten munppning, i kontrast mot de masker som vi oftast frknippar med den grekiska teatern.

 

 

 

 

 

De ursprungliga maskerna var ofta gjorda av papier-mach eller kasherade tyger ett inte alltfr bra material ur resonanssynpunkt. Thanos Vovolis har i sin underskning utvecklat  andra tekniker och arbetar i ett flertal andra material som fungerar ypperligt.

Fr att ta del av Thanos Vovolis arbete uppmanar jag er att lsa hans mycket spnnande rapport Prosopon - ? . Kan rekvireras via Dramatiska Institutet. Jag kommer inte att uppehlla mig vid det arbete som Thanos Vovolis har gjort, mer n att konstatera att det har varit till stor inspiration.

Genom min nskan att p olika stt frankra masken i den nordiska traditionen blev det naturligt att fortstta arbetet med tr och lder. Inte minst genom det faktum att tr och trumskinn r klassiska instrumentmaterial, och borde vara ett lmpligt val av maskmaterial fr rstgestaltning.

 

Kan en mask utformas s att den kommer att fungera som ett instrument fr rsten ?

Vad kan dessa masker ge fr mjligheter till den sceniska gestaltningen ?

 

Masken frstorar varje rrelse, leder skdarens gon och nyfikenhet till skdespelarens kropp och rrelser. Varje frndring i kropp eller gon mrks och blir en del av den illusion som mask och skdespelare tillsammans skapar. Masken har en frmga att gra oss medvetna om ven sm nyanser i uttrycket, och lter ibland vlknda gester f nya betydelser med en viss mask. P samma stt lyfter helmasken fram varje nyans och uttryck i skdespelarens rst, vi lyssnar p orden och sngen med en helt annan uppmrksamhet .

Inspirationen till detta arbete fick jag p en kurs i maskgestaltning med Amandakren frn Gteborg fr ngra r sedan. Jag satte av ren nyfikenhet en helmask p en sngare och bad henne sjunga fr att se vad effekten blev. Frbluffad mrkte jag att min koncentration hjdes, och d inte enbart p det jag sg utan i lika hg grad p hennes rst.  Jag lyssnade p hennes rst och sng p ett helt annat stt, mrkte nyanser och variationer tydligare. Nr jag senare p samma stt lt skdespelare arbeta med dikter i helmask uppstod samma fenomen. Jag lyssnade med en helt annan koncentration p hur dessa ord framsades,  hur betydelsefull rytm och frasering blev fr min upplevelse m.m. Det jag ocks upptckte var hur masken avsljade spnningar i andning, rst eller kropp. Dessa upptckter tillsammans med den kunskap jag fick genom studier av Mirkka Yemendzakis och Thanos Vovolis arbeten vckte min lust att skapa masker som tillsammans med expressiva uttryck r gjorda fr sng, rstgestaltning och tal.  Ungefr samtidigt blev jag under en kurs i nordisk berttarteater[i] presenterad fr ngra traditionella snguttryck frn Skandinavien. ( Jojk, Karelsk grtsng, Kalevalasng, Kulning m.fl. ) Detta vckte en lust att se om det gick att sammanfra iderna med den nordiska masken och akustiska masker.  S jag gick helt enkelt ut i skogen och hmtade en bit bjrk fr att prova.

 

 

[ii]

 

Tr r frutom vackert ocks ett material som har anvnts i instrumentbyggande i rtusenden. Mnniskan har tillverkat fljter, trummor sedan urminnes tider och senare ocks strnginstrument som fioler och gitarrer m.fl. Det kndes helt enkelt sjlvklart att brja denna resa med en 200-rig gran, nedtagen speciellt fr detta ndaml av tv brder i Hrryda.

Tr medfr fler frdelar. Maskens insida kan justeras p ett helt annat stt n vad ett gjutet material tillter. I den gjutna masken r insidan s att sga frdig och kan i efterhand bara pverkas och justeras till en viss grad. Tr kan justeras till perfekt tjocklek, och genom detta kan masken stmmas fr avsedd rst. Samtidigt slpper tr igenom ljudet bttre, bidrar till att ljudet blir mjukare, och drigenom mindre pfrestande fr skdespelaren.

Mina frhoppningar p dessa masker var att de skulle fungera fr klassiska svl som traditionella snguttryck.  Masker fr tal skulle ge mjligheten att tala utan pverkan p hrbarhet eller tydlighet.

 

 

Den frsta resan gjordes genom ett stipendium frn Nordscen 

(dvarande Teater och dans i Norden). I samarbete med Masthuggsteatern i Gteborg och Svante Granqvist vid KTH; avdelningen fr tal,musik och hrsel[iii], kunde de frsta maskerna tillverkas och provas. Resultatet av denna forskning presenterades under de Nordiska Teaterdagarna p Frarna i  Augusti 2002.

 

                                                                                                                                      

                                                                                                     [iv]

 

Problemet var nu hur dessa masker skulle kunna skras ut i ett stycke tr. Ser man p Thanos skisser av den grekiska masken s ser man att den nstan gr helt ner i nacken. Hur skall detta g att snida, och vilket trslag klarar det? Enda mjligheten var att skra i frskt tr; en vanlig teknik hos de nord-amerikanska indianernas maskmakare. Som fr vrigt r vanligt ven i vr egen hantverkstradition. Frskt tr r lttare att skra i och samtidigt segare; vilket minskar risken fr att det spricker vid urgrpningen. Masken mste sedan torkas mycket lngsamt fr att motverka sprickbildningar, d dessa kommer att pverka resonansen. Idag kan man dock med gott resultat anvnda sig av moderna uppfinningar som mikrovgsugnen fr att frkorta torktiden betydligt, och samtidigt minimera risken fr sprickor i masken.

 

[v]

 

Jag har dock genom de tester som gjordes vid KTH kommit fram till att det inte ger ngon mrkbar effekt att lta masken g s lngt bak p huvudet. De viktigaste utrymmen fr resonansen r de hlrum som skapas frn pannan och ner ver ansiktet.[vi]

 

[vii]                      

 

 

 

Denna frsta forskning redovisades; som tidigare nmnt, p Frarna under de Nordiska Teaterdagarna i augusti 2002. Tillsammans med tre skdespelare frn Masthuggsteatern genomfrdes arbetsdemonstrationer i rstarbete med helmasker. Det som var mest frbluffande, och insprerande, var hur mnga som eftert var starkt berrda av det dom sett. Fr oss var det en ren demonstration, men fr skdaren blev det en historia. Illusionen som skdaren grna skapar nr de betraktar maskspel, uppstod lika starkt nu nr vi la fokus p rsten istllet fr p det fysiska uttrycket.

 

En illusion dr om den blir avsljad. Om man rr vid en mask ddas drigenom illusionen, genom att skdaren pminns om masken. P samma stt ddas illusionen om jag hr masken nr ngon sjunger eller talar. Jag blir pmind om masken, min fantasi rycks undan. Rsten fr grna pverkas, frndringar kan ske i rstkvalit m.m. Men det mste nd vara trovrdigt annars kan inte upplevelsen/illusionen uppst. Hr ligger det strsta problemet och samtidigt den strsta utmaningen med att skapa resonansmasker.

 

 

 

 

[viii]

 

 

 

Den andra resan blev lngre och mer omfattande n den frsta. Denna gng ville jag nnu mer utveckla arbetet med materialet/tillverkningen och gestaltningen. 

Under ett mte med Ulrik Rmer-Barfod  och Marie-Paule Marthe p ett kaf i Kpenhamn Julen 2002, plockade jag fram ngra av de masker jag tillverkat fr att vcka deras nyfikenhet. Marie-Paul och Ulrik kommer bda frn Roy Hart Centre i Malerargues, Frankrike. Detta centrum fr rstarbete som grundades av skdespelaren Roy Hart p 70-talet, och som sedan dess bedrivit utveckling och forskning i rstens uttryck.  Detta var brjan p ett nnu inte avslutat samarbete. Hittills har det resulterat i tv kurser vid Roy Hart Centre[ix] och en kurs i Sverige.[x] 

 

Detta samarbete har gett en unik chans att tillsammans med oerhrt erfarna rstpedagoger f prova de masker jag utvecklat. Samtidigt har detta samarbete gett mjligheter att experimentera med gestaltningsformer fr resonansmasker. T.ex. arbetet med klassiska texter ur Euripides Backanterna .

 

Genom de kunskaper som skdespelare, dansare och sngare bidragit med som elever p dessa kurser, har det getts mjligheter att frdjupa erfarenheter vad gller konstruktion och gestaltning av resonansmasker.

 

 

 

 

Jag letar nasala rster, vibrationer i tret, klangrum att utnytja i detta nya hlje av bihlor. Skolade sngare anvnder ju sina bihlor som resonanslda fr rsten s det hr blir ett ytterligare lager att leta klangrum i.

Emelie Sigelius ( frn kursen Maskens Rster 2004 )

 

 

[xi]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Erfarenheterna kan indelas i tv grupper, de tekniska och de konstnrliga. Det som i frsta hand r intressant r givetvis de konstnrliga mjligheterna. Jag vill dock ge en kort beskrivning av de tekniska resultat som uppmttes under vra tester vid KTH i Stockholm. Dessa prov gick ut p att mta pverkan av rstens frekvensomfng i olika masker. Genom att flera gnger spela in rsten under sng respektive tal; bde utan och med mask, kunde vi tydligt jmfra hur rsten pverkades vid olika frekvenser.

Den tydligaste effekten var att trmaskerna lyfte fram och frstrkte det lgre frekvensomrdet, samtidigt som det ofta dmpade lite i det hgsta. Vad som ocks upptcktes var att en del masker hade en tendens att dmpa fr mycket i mellanregistret, just dr vrt tal oftast r. Vilket betyder att om denna dmpning sker fr nra det frekvensomrde som skdespelarens rst vanligtvis arbetar i s fr vi svrt att hra konsonanter och allts svrt att uppfatta texten.  Detta kan allts vara anledningen till varfr vissa rster inte fungerar ihop med en del masker. Genom strre kunskap om detta fenomen kanske det kan vara mjligt att pverka maskens frekvensomrde, och styra den s att dmpning ej sker fr nra talets frekvens.

Det som i frsta hand pverkar maskens frekvensomrde r trets hrdhet, tjockleken och resonansrummen inuti masken. Det jag hittills har upptckt som det bst fungerande trslaget r bjrk, detta svarar bst p frndringar i tjocklek. Genom ett vidare samarbete med personalen p KTH och ven instrumentmakare i tr hoppas jag kunna utveckla denna teknik ytterligare. Sammanfattningsvis kan sgas att samverkan mellan maskens konstruktion, rtt taltrning och skdespelarens egna rstkvaliteter r synnerligen viktigt vid tal eller sng i helmask.

 

[xii]          

 

 

 

MASKER OCH INSTRUMENT:

 

 

 

 

Under en resa i USA gick jag in i en antikvitetsaffr, dr lg en mandolin och sg mest ut som om den egentligen var en mask. Det som saknades var att ge den ett par gon och en mun, och illusionen hade varit fullbordad. Samtidigt fick jag tanken att detta mste vara det perfekta sttet att gr a en akustisk mask. Tunn faner som basas och limmas till en oval klanglda.  Detta skulle dock innebra en stark begrnsning vad gller utseende p masken. Basning av tr kan i stort sett enbart ske i lngdriktningen, som i sin tur betydde; ingen nsa eller andra detaljer. Men genom att kombinera det basade trt med trumskinn skulle det ge mer mjligheter. Genom kontakt med gitarr och mandolinbyggare kunde en mask tas fram fr prov.

 

Trumskinn hade jag redan brjat arbeta med. En mask i detta material r ju ingenting annat n ett stort membran, och fungerar vldigt bra med rsten. Det som trumskinnet ocks innebar var att det nu fanns nnu ett material vid sidan av tr som lmpade sig fr rstmasker.

Detta gav samtidigt helt andra mjligheter till uttryck.

 

 

Den vidare utvecklingen r att tillsammans med studier i hantverkstekniker utveckla masktillverkningen ytterligare; med fokusering p resonansmasken.  Kombinationen av material kar inte bara designmjligheterna utan ocks den effekt masken har p rsten.

Exempel p detta vidare arbete r Gudrun, Vinminen och Fgelmannen. Dr huvudsyftet har varit att kombinera nordisk design med rstteknisk utformning.

 

 

 

 

 

RSTMASKEN OCH SCENEN

 

 Som jag i brjan nmnde s frhjs upplevelsen av talet respektive sngen genom helmasken. Detta ger en mngd mjligheter till att ka fokuseringen till texten eller sngen. Egentligen r inte detta i beroende av dessa speciella rstmasker, utan uppns med vilken helmask som helst som inte negativt pverkar rsten. Vad rstmasken tillfr r en mjlighet att lyfta fram speciella kvaliteter i rsten eller t.o.m. stadkomma speciella effekter. Nr rsten hittar rtt i en resonansmask (rstmask) uppstr en mngd effekter, ssom att vertoner lyfts fram eller att rsten upplevs som mjukare. Genom att hitta de speciella frekvenser som bst svarar mot maskens kan man hitta en mngd akustiska uttryck, inte minst nr flera masker samverkar. Den kombinerade effekten av maskens fokusering p rsten och den som uppns genom resonansen kan ibland tangera att bli hypnotisk. Det r ltt att se en historisk parallell till masker som anvnts av shamaner. I de kulturer dr sngen har anvnts som instrument fr att uppn trans r det inte omjligt att maskernas resonans har varit ett verktyg fr att hjlpa till att uppn detta hypnotiska stadium av medvetande.

 

 

 

Som ett resultat av samarbetet med Masthuggsteatern under min frsta resa bestmde vi att anvnda oss av resonansmasker i teaterns uppsttning av Peer Gynt 2003. Vi ville prva att lta Peer Gynts tankar; som tervnder och jagar honom mot slutet av hans liv, bli gestaltade genom resonansmasker. Genom maskernas utformning med runda munppningar var det oundvikligt att associationerna blev Munks skriet. Vilket kanske inte alls var fel.                                    

 

Genom detta arbete fick jag en erfarenhet av skdespelarens upplevelser av arbete med resonansmasker. I resonansmasken blir upplevelsen av den egna rsten helt annorlunda, skdespelaren hr sin egen rst starkare, och upplever p samma stt frndringarna tydligare. Detta kan i en brjan verka hmmande, men upplevs snart som en tillgng. De vibrationer som rsten stadkommer blir till inspiration fr att ska nya effekter i gestaltningsarbetet.

 

 

 

 

 

 

TRNINGEN

 

 

 

Det kndes som om masken liksom genomsyrade mig och det bsta av allt, jag lt det hnda.

Jag knde mig fri genom masken.

Det var en hrlig knsla. Nr jag sedan tog av mig masken blev det tydligt hur knslan av stress kom tillbaka. Stressen ver att ha tagit det lugnt.                          

 Sara Nygren ( frn kursen Maskens Rster 2004 )

 

 

Masken r ett ypperligt verktyg i skdespelartrningen. Den frhjda nrvaro som masken ger upphov till r mycket anvndbar fr att bli mer medveten om det egna fysiska uttrycket. Vi upplever andningen starkare. Ser omedvetna rrelser hos mig sjlv m.m. Utifrn kan vi se spnningar och ondigt slaskande med uttrycket tydligare, vilket kan vara en tillgng framfrallt fr andra elever att f uppleva. I undervisningen kan masker inte erstta den vanliga gestaltningstrningen, men komplettera den. Masken r ett bra hjlpmedel fr att frtydliga moment i arbetet med riktning, andning, rytm och ekonomisering. Sjlvklart kan detta arbete lika grna ske i motsvarande grundarbete fr sngare eller dansare

 

 

Masken gjorde att jag ville strama t ventilen, hlla mer p energin, vilket i sin tur kan leda till ett lika starkt eller kanske till och med starkare uttryck.             

                                                   

 

 

Jag letar nasala rster, vibrationer i tret, klangrum att utnytja i detta nya hlje av bihlor. Skolade sngare anvnder ju sina bihlor som resonanslda fr rsten s det hr blir ett ytterligare lager att leta klangrum i.

Emelie Sigelius ( frn kursen Maskens Rster 2004 )

 

 

 

P samma stt kan resonansmasken vara ett redskap i tal och rsttrningen fr sngare och skdespelare. Genom att anvnda sig av trmasker med mycket liten munppning gr att enda vgen att n ut med talet tydligt r genom total avspnning. Samtidigt mste rsten och talet placeras lngt fram i munnen.  Nr man betraktar detta arbete kan man fysiskt uppleva hur rstens centrum flyttas genom kroppen fr att slutligen n fram i munhlan och genom masken. Det r ingen magi bakom dessa effekter, utan endast ett resultat av att masken frstrker betraktarens upplevelse av de fysiska frndringarna i kroppen. Skdespelarens egna koncentration skrps i lika grad.  Att lyfta masken av en skdespelare som har arbetat lnge med text i en helmask, tvingad till total koncentration och avspnning r en fantastisk upplevelse. Vad vi ser r en totalt avspnd och samtidigt nrvarande skdespelare som talar genom ett naket ansikte.

 

 

S pltsligt knde jag ngot hnda i rummet, folk brjade skratta, det blev en sdan hrlig energi. Jag mrkte hur F.  som just d satt mittemot mig, hur hennes blick ohjlpligt drogs mot N. som stod bredvid mig. Han hade kommit in i detta skapande, att bli ett med masken.

Ninn Persson ( frn kursen Maskens Rster 2004 )

 

 

 

 

SAMMANFATTNING

 

Att arbeta med resonansmasken i den sceniska gestaltningen skapar ett uttryck som p vissa stt r unikt. Maskens uttryck skapar tillsammans med skdespelarens fysiska gestaltning en illusion, som genom att tillfra rsten som nnu en bestndsdel kan tillfra fler mjligheter. Rsten talar direkt till vrt inre, genom att arbeta med akustiska masker ges en mjlighet att skapa en annan upplevelse, men ocks frhja upplevelsen av de talade orden eller sngen. 

 

Det r dock viktigt att man ger sig tid till trning. Att arbeta med rstgestaltning i mask tar tid. Skdespelaren eller sngaren upplever sin rst annorlunda, fr att masken skall upplevas som en tillgng krvs erfarenheter. Samma sak gller textarbete; det r enbart genom grundtrning och erfarenheter som man kan tillfra ngot extra genom anvndandet av helmasker.  Tyvrr ses alltfr ofta exempel p goda intentioner som faller p att man inte gett nog utrymme fr trning.

 

Dock r kanske den viktigaste frutsttningen; fr att arbetet med masker i gestaltning skall vara befruktande, samarbetet mellan aktr och maskmakare. Utan ett nra samarbete kommer inte resultatet att bli det nskade, oavsett den bsta mask eller den frmsta aktr.

 

T. Alstrm

 

 



[i] Frn Kalevala til Rap arrangerad av Teater och Dans i Norden (Nordscen) , Sunne 2000

[ii] Rstmask i 200-rig gran frn Hrryda. Torbjrn Alstrm

[iii] Svante Granqvist Dep. For speech,music and hearing Kungliga Tekniska Hgskolan i Stockholm

[iv] Rstmtning vid KTH 2001  med sngaren Sten Lindgren

[v] Utprovning av resonansmask. T.Alstrm

[vi]  Helmholtz resonansen; - den resonans som uppstr i ett hlrum, ex; lda eller liknande Helmholtz, Hermann Ludwig Ferdinand von, (1821-1894), a German physicist. His research on sound ranked as the outstanding work of his time in acoustics. He was the first to apply physical methods to the study of the nervous system by measuring the speed of nerve impulses. Helmholtz also invented the ophthalmoscope, used by doctors to examine eyes.  world book

[vii] Resonansmasker i bjrk     Torbjrn Alstrm

[viii] Frn kursen Maskens Rster under Gteborgs teater och dans festival 2004 samarbete med Ulrik Rmer Barfod frn Roy Hart Centre i Frankrike. ( p bilden C.Bergander )

[ix] En kurs sommaren 2003 fr de pedagoger som r fast anknutna till centret; en kurs i mask och rstgestaltning tillsammans med Ulrik och Marie-Paule , vren 2004.

[x] Gteborgs Dans och Teaterfestival augusti 2004 Maskens Rster , kurs fr professionella scenartister i arbetet med sng och textgestaltning i helmask. Kursen genomfrdes i samarbete med Teaterhgskolan i Gteborg.

[xi]  Frn mask och rstkurs vid Roy Hart Centre, Frankrike Maj 2004. 

[xii]    Frn mtning vid KTH prov2/2004 mtning av kulning i trmask. Sofia Karlsson